Internationell arvsrätt

De internationella arvsfrågorna kan leda till både juridisk och praktisk problematik.

De juridiska problemen kan bestå av t ex vilket lands arvslag som skall tillämpas på fördelningen av arvet efter en avliden person. Svaret på detta finns i de internationella privaträttsliga (IP) reglerna. Tidigare hade (nästan) varje land en egen uppsättning av IP-lagstiftning. Detta kunde t ex leda till att svenska IP-regler utpekade svensk arvsrätt som tillämplig på arvet efter en svensk medborgare bosatt i Frankrike, medan fransk IP-rätt utpekade fransk arvsrätt som tillämplig på samma arv. I och med att EU:s arvsförordning trätt i kraft 2015, finns numera gemensamma IP-regler inom EU. För länder utanför EU finns dock inga sådana gemensamma IP-regler.

Om den avlidne var gift tillkommer bodelningsfrågan, dvs hur makarnas tillgångar skall delas mellan å ena sidan den efterlevande maken/makan och å andra sidan dödsboet.
Sedan år 2019 finns gemensamma IP-regler inom EU även för bodelning. Det flesta EU-länder inklusive Sverige är anslutna till EU:s bodelningsförordning.
Det kan inträffa att IP-reglerna för bodelning utpekar ett visst lands bodelningsregler som tillämpliga, medan IP-reglerna för arv utpekar ett annat lands arvsregler som tillämpliga.

Det praktiska arbetet kan bestå av kontakter med dödsbodelägare, advokater, domstolar, banker, försäkringsbolag m m i andra länder. I det praktiska arbetat får hänsyn tas till andra språk, andra lagar och andra kulturella sedvänjor.